Aktuellt

Nyheter, erbjudande & annat intressant

Skapa mesta möjliga värde för varje insatt krona!

All resursförbrukning kan delas in i tre kategorier: Förbrukning som är värdeskapande – grönt, kör på! Förbrukning till följd av måsten – gult, dags att sakta in. Slöseri – rött, stopp!! Jag kallar det Rödljusmodellen. Värdeskapande är resursförbrukning som skapar...

Ledarskapets utmaningar med virtuella medarbetare

Med virtuella avses i detta sammanhang inte något icke-materiellt – tvärt om, medarbetarna är i högsta grad fysiska – men de är inte fysiskt närvarande hos arbetsgivaren, åtminstone inte alltid, utan arbetar hemifrån eller från annan plats där det finns tillgång till...

Lär dig bokföring

I samarbete med Medborgarskolan, Region Syd, erbjuder vi nu kurser inom ekonomi & navigation. Tisdagen den 14 april drar vi igång Bokföring 1 grundkurs i Kristianstad - Häng med! En praktisk kurs som ger dig kunskap att självständigt kontera och föra dagbok. I...
Skapa mesta möjliga värde för varje insatt krona!

Skapa mesta möjliga värde för varje insatt krona!

All resursförbrukning kan delas in i tre kategorier: Förbrukning som är värdeskapande – grönt, kör på! Förbrukning till följd av måsten – gult, dags att sakta in. Slöseri – rött, stopp!! Jag kallar det Rödljusmodellen.

Värdeskapande är resursförbrukning som skapar värde för kunden. För att identifiera vad som utgör värde måste du ha förståelse för dina kunder, vilka kan vara såväl interna som externa. Det kunden säger den vill ha är inte alltid det som svarar mot dess behov och högsta kvalité är inte alltid rätt kvalité. Måsten är resursförbrukning som i sig inte skapar något värde för kunden men som av någon orsak måste göras. Det kan handla om rapporter till Skatteverket men lika gärna om transport från kund A till kund B. Slöseri är all resursförbrukning som varken är värdeskapande eller utgör ett måste och kan därför tas bort utan några negativa konsekvenser för verksamheten. Vad som är slöseri skiljer från process till process, från verksamhet till verksamhet, men kan röra sig om dubbelarbete, överarbetning, arbete för att uppfylla ett mål som inte längre finns för att nämna något. Genom att eliminera slöseriet och minimera måsten kan mycket resurser frigöras, resurser som kan användas för att öka värdeskapandet eller sonika sparas in.

Rödljusmodellen tillämpad på kommunal verksamhet kan schematiskt beskrivas som bilden ovan. Kommunala kostnader drivs av lagkrav, det vill säga den verksamhet som lagar och förordningar stipulerar att kommuner ska tillhandahålla och av tillval, vad de styrande politikerna vill erbjuda sina kommuninvånare därutöver. Kostnader drivna av lagkrav och förordningar kan i sin tur delas in i miniminivå och kvalitetshöjning. Verksamhet i enlighet med miniminivå kan beskrivas som kommunens grundvärde, det alla kommuner förväntas erbjuda sina kommuninvånare, medan kvalitetshöjning och riktade satsningar kan beskrivas som kommunens attraktionskraft, det som ska få medborgarna att välja just den kommunen. Det är i attraktionskraften som styrande politikers värdegrund kommer till uttryck. Det är också främst här minskningar måste ske när intäkterna inte är tillräckliga för den önskade verksamheten. Beror många kommuners tuffa ekonomiska situation på att politikerna vill erbjuda mer än vad pengarna räcker till eller på att förvaltningarna inte nyttjar sina tilldelade resurser på bästa sätt? Jag tror svaret är: En kombination!

I en politiskt styrd organisation ska politikerna besluta om vad och när, samt inom vilka ramar, medan tjänstemannaorganisationen ansvarar för vem och hur, inom givna ramar. Enligt SKRs ekonomirapport i höstas utgår mer än hälften av Sveriges kommuner från föregående års budget när de påbörjar ny budgetprocess och vid besparingskrav läggs de ofta ut procentuellt över allt. Samtidigt har kanske den politiska ledningen kommit med nya mål och värderingar, tillkommit ny alternativt förändrad lagstiftning eller skett en demografisk förändring vilket medför att för varje budgetprocess riskerar sambandet mellan tilldelade resurser och förväntad verksamhet att minska.

Med hjälp av genomlysning där all verksamhet kartläggs utifrån Rödljusmodellen får såväl politikerna som förvaltningarna en god bild av resursflödet och dess nytta och kan använda informationen till väl underbyggda beslut oavsett om det gäller fördelning av budget, förändring av verksamhet och arbetssätt eller besparingar. Mitt rekord är en arbetsuppgift som gick från 80 timmar till 2 timmar per månad, vad blir ditt?

Ledarskapets utmaningar med virtuella medarbetare

Ledarskapets utmaningar med virtuella medarbetare

Med virtuella avses i detta sammanhang inte något icke-materiellt – tvärt om, medarbetarna är i högsta grad fysiska – men de är inte fysiskt närvarande hos arbetsgivaren, åtminstone inte alltid, utan arbetar hemifrån eller från annan plats där det finns tillgång till internet och dator.

När Coronapandemin slog till blev det tydligt att många arbetsuppgifter kan utföras på annan plats än hos arbetsgivaren. Media rapporterar att statistik från teleoperatörer visar ett mönster som stämmer överens med att arbeta hemifrån och artiklar i konsten att jobba hemifrån fyller internet. Personer i ledande befattningar berättar om hur kontoret bara är halvfullt och att de håller alla sina möten via Teams eller motsvarande, undervisning på gymnasie- och högskolenivå gjordes distansbaserad – nästan över en natt – och spekulationerna om hur arbetsmönstret blir efter Corona är i full gång. I England sitter min dotter och hennes sambo hemma och jobbar sedan 2,5 månader tillbaka, inga av deras arbetsuppgifter blir lidande då de fullt ut utförs med hjälp av dator, internet och telefon och fysiska personalmöten har bytts ut till digitala motsvarande.

Spekulationerna och scenariona om hur världen ser ut när Coronapandemin börjar ebba ut och bli en naturlig del i säsongsvirus är många. Utan att gå in på detaljer tycks merparten anse att normalläge efter och före kommer att skilja sig åt, och då inte bara välståndsmässigt utan även hur vi ser på resande, social samvaro, arbets- och studieplatsens utformning med mera. Jag sällar mig till den skara som tror på en framtid där medarbetarna finns spridda över en stor geografisk yta, inte för att det finns olika arbetsplatser inom organisationen utan för att medarbetarna delvis jobbar hemifrån, från datacenter med mera. Detta kommer att ställa nya krav på ledarskapet.

Hur säkerställer du som chef att medarbetare som inte är fysiskt på plats får del av informationsflödet? Hur blir du som chef en tillgänglig och närvarande för de som jobbar på distans? Vid arbetsplatsmöten och motsvarande är det inga problem, digitala hjälpmedel möjliggör för alla att vara närvarande, men i övrigt? Arbetsdagens alla spontanmöten utgör grogrund för det kitt som binder samman medarbetarna, detta missar de som jobbar på distans. Virtuella medarbetare behöver virtuellt ledarskap, som chef måste du vara lika närvarande och tillgänglig digitalt som fysiskt. I sin enklaste form sker det genom mail samt telefon- och videosamtal, på sikt behöver dock hela arbetsplatsen involveras.

Kommunikation med medarbetare på distans är en sak, hur väl medarbetarna presterar och hur gnissel ska hanteras om inte alla får eller har möjlighet att arbeta på distans är andra. Trängseln på byggvarubutikerna, eller plantskolorna, är bara ett par exempel som visar att arbete åt arbetsgivaren inte utförs på ordinarie arbetstid. Att kunna förlägga sin arbetstid på det sätt som skapar bästa balans och flöde mellan arbetsliv och vardagsliv är en av distansarbetets stora fördelar, andra är tids- och ekonomiska vinster till följd av mindre resor till och från jobbet. För den ovane distansarbetaren sjunker produktiviteten initialt, något vi sett rapporter om i media, men på sikt – och med rätt struktur och ledarskap – kan effektiviteten öka. Medarbetare som trivs och har balans i livet presterar ofta väldigt väl. Att jobba på distans är dock inte en möjlighet för alla, alla arbetsuppgifter kan inte utföras på distans och alla personer varken vill, eller är lämpade, att arbeta på distans. Detta, i kombination människans inte fullt så ädla egenskaper såsom avundsjuka, missunnsamhet, riskerar att skapa konflikter på arbetsplatsen, något som måste adresseras.

Färre medarbetare på plats fysiskt ställer ökade krav på digitalisering men möjliggör också ett minskat lokalnyttjande, positivt för alla som står inför om-/nybyggnation på grund av omoderna lokaler. Helt eller delvis virtuella medarbetare möjliggör även en ökad samverkan med andra om spetskompetens, något framför allt den offentliga sektorn har mycket att vinna på. I sin enklaste form, virtuell assistent, har fenomenet funnits länge bland annat i England och USA, nu kommer troligen ett uppsving i hela världen.

2011 gick företaget jag jobbade på i konkurs, en upplevelse utöver det vanliga även om det var väntat. Konkursförvaltaren samlade oss alla, drygt 50 personer, och informerade om vad som komma skulle. Jag glömmer aldrig orden: Det blir en stor förändring för er, ni kommer känna oro, men på sikt kommer det något bra ur det här! Så upplever jag det är med Coronapandemin, vi kommer att gå styrkta ur den.

Lär dig bokföring

Lär dig bokföring

I samarbete med Medborgarskolan, Region Syd, erbjuder vi nu kurser inom ekonomi & navigation. Tisdagen den 14 april drar vi igång Bokföring 1 grundkurs i Kristianstad – Häng med!

En praktisk kurs som ger dig kunskap att självständigt kontera och föra dagbok. I kursen berörs frågor om bokföringslagen, resultat- och balansrapport samt budgetfrågor. Kursen hjälper dig att komma igång och klara av den löpande bokföringen.

Kursen hjälper dig att få bättre kontroll på den ekonomiska verksamheten. Du får de nödvändiga kunskaper för att kunna gå vidare med databokföring. En god investering med andra ord!

LÄS MER & ANMÄL DIG

Workin’ nine to five, what a way to make a livin’

Workin’ nine to five, what a way to make a livin’

Or not… Du har säkert hört låten, kanske rent av sett filmen, personligen skulle jag gärna åka över till England och uppleva musikalen som just nu går på Savoy Theatre London. I sin text lyfter Dolly Parton upp flera aspekter som för många är bidragande till att starta eget, exempelvis att inte få erkännande för sina idéer. Samtidigt associerar låten till heltid och normen att jobba så – det kan du med största sannolikhet glömma som företagare!

Att vara företagare är inte ett sätt att tjäna pengar, det är ett sätt att leva. Missförstå mig rätt, målet med att driva företag är att göra vinst, men arbetstid och fritid flyter samman och bildar en livsstil. Periodvis är överväger arbetet, ibland fritiden, men du är alltid din egen chef och ansvarig – på gott och på ont – för dig, ditt företag och din framgång. Därför tenderar även fritiden att invaderas av tankar, aktiviteter med mera som har sitt ursprung i ditt företagande.

Jag och min man älskar att resa, bor gärna på hotell och äter på restaurang när tillfälle ges, när vi drev STF Snöå Bruk fick dessa aktiviteter även en annan innebörd. Inte en gång som vi inte kollade upp hemsida, faciliteter, service, renhet, meny, ledtider med mera med mera. Vi brukade lite skämtsamt kalla det för industrispionage men inom boende- och restaurangbranschen konkurrerar inte anläggningar i olika orter med varandra varför vi ofta – så även än i dag – fick mycket intressanta samtal med ägare eller personer i ledande ställningar när vi talade om att vi drev en liknande verksamhet. Erfarenhetsutbyte uppskattas!

Vår verksamhet, STF Snöå Bruk, hade ett väldigt tydligt mönster vad gällde låg-, mellan- och högsäsong. Två av årets månader, juli och december, stod tillsammans för en tredjedel av vår omsättning, under dessa månader var det inte ovanligt att jag jobbade 100 – 120 timmar per vecka. April och november var riktiga surmånader, ytterst få gäster, men samtidigt perfekta för strategiskt arbete, förbereda topparna och – inte minst viktigt – ta lite ledigt och ladda batterierna. Allt som allt jobbade jag kanske 100 – 120 timmar under vardera av dessa månader. De allra flesta verksamheter har variationer över året, ju fortare du lär känna just din verksamhets årshjul, desto bättre. Gör en årsplanering för de olika delarna av din verksamhet, exempelvis försäljning, tillverkning, leverans, marknadsföring, administration, och lägg samman allt för att få en tydlig bild. Vissa uppgifter är flyttbara i tid, andra styrda av kunder, regelverk med mera, nyttja detta och möblera om i din planering för att få en arbetsfördelning som passar dig och dina anställda. Det finns olika skolor vad gäller verksamhetsplanering men som Benjamin Franklin sa: ”If You fail to plan, You are planning to fail!” En enkel plan räcker ofta långt!

Ett annat bra verktyg för att optimera din arbetsinsats är värdeflödesanalys – Vad är det som ger kundvärde? Många arbetsuppgifter som utförs tillför inget, låter hemskt men så är det, vissa av dem måste dock ändå utföras pga lagkrav etc men många kan ändras – rent av tas bort – utan att det påverkar kunden. Och bäst av allt, det frigör tid! Mitt personbästa – om det kan uttryckas så – är förändring av en faktureringsprocess som därmed gick från 80 timmar per månad till 2 timmar… I just det fallet var lösningen automatisering med hjälp av Excel. Att förändringspotentialen är så stor är kanske inte så vanligt men du kommer att bli förvånad över hur stora förändringar som kan göras med små insatser. Som min man brukar uttrycka det – Gå aldrig tomme! En bra devis som är lika användbar i företaget som i hemmet.

… det är vägen, som är mödan värd.

… det är vägen, som är mödan värd.

Jag älskar Karin Boyes dikt ”I rörelse”. Ditt företagande kommer att gå upp och ner, det kommer att finnas små bump längs vägen – men höjdpunkterna kommer att vara fler – att vara egenföretagare är en livsstil, du når aldrig en slutlig destination. Mål längs vägen, självklart, men väl där vill du vidare för vad finns att utforska bakom nästa krök?

Så stod vi då äntligen där! Månader av undersökningar, förhandlingar, ställningstagande var över och vi skulle äntligen ta emot de första gästerna. Gick nyöppnandet smärtfritt? Nej, det kan jag inte påstå – teori & praktik är inte samma sak och verkligheten tenderar avvika från det du föreställt dig. Lyckades vi med vår affärsidé? Ja, idén höll och under åren tog vi emot många nöjda gäster!

Ett ställningstagande vi hade brottats med var huruvida vi skulle vara en del av Svenska Turistföreningen (STF) eller inte. STF hade tidigare arrenderat anläggningen av ägaren för att därefter kontraktera värdar att driva verksamheten. Det var en konstellation som inte fungerat så bra alla gånger – vid fastighetsrelaterade frågor blev det lite katten på råttan, råttan på repet – och det som vi blev erbjudna var STFs traditionella franchiseupplägg. Som franchisetagare inom STF får du direkt tillgång till en stor kunddatabas och ett mycket starkt varumärke, dessutom förmånliga inköpsavtal – för att nämna några fördelar. I vår tidigare yrkesutövning hade vi stött på såväl lovord – som ris – rörande att tillhöra STF men för oss övervägde det positiva. STF representerar så mycket av det vi ville vår verksamhet skulle stå för – En upplevelse för alla var vår slogan – och Snöå Bruk med sin historia och läge är verkligen lämpligt för natur- och kulturturism, därför kändes STF som rätt varumärke för oss. Med facit i hand vet vi att vi gjorde helt rätt som satsade på att tillhöra ett befintligt varumärke, det underlättade vår uppstart och etablering väldigt mycket. Som min man brukar uttrycka det – Det är ingen konst att driva ett företag, utmaningen ligger i att få kunderna att hitta dig! Och just det, att få kunderna att hitta oss, var den absolut största fördelen vi upplevde med STF. För nyöppnandet var det väsentligt!

En annan trygghet för oss när vi startade vår verksamhet var att två tidigare anställda, en kock och samt anläggningens vaktmästare, valde att ta anställning hos oss. Kocken stannade kvar hos oss under hela tiden vi drev verksamheten och var otroligt viktig för vår framgång – vi brukar säga att vi var tre som gjorde det möjligt – dock klaffade det inte riktigt mellan vaktmästaren och oss varför våra vägar skildes åt efter mindre än ett år. Detta till trots var det en fördel att initialt ha tillgång till en medarbetare som kände till fastigheterna, hade en upparbetad rutin för lokalvård och var förtrogen med de återkommande gästernas speciella önskemål.
På en liten arbetsplats blir personkemi, gemensamma värderingar samt strävan efter att nå samma mål otroligt viktigt – alla blir som en familj, oavsett blodsband eller ej. Detta är en av de faktorer som gör att det är viktigt att du, redan när du arbetar fram din affärsplan, funderar igenom vilka kompetenser som behövs samt hur du får tillgång till dessa. Vilket är ditt personalbehov? Och vill du ha anställda, ta hjälp av en bemanningsfirma, kontraktera uppdragstagare? Hur ser din personal- och anställningspolicy ut? Olika lösningar ställer olika krav på dig och de program du behöver inskaffa. Vi valde att satsa på Vismas produkter, såväl för lönehantering som övrig administration. Det är alltid en trygghet att arbeta med olika program från samma leverantör, det underlättar bland annat överföringar och rapporter. Att valet föll på Visma berodde främst på att jag arbetat med deras program tidigare, i olika konstellationer, och var nöjd med såväl program som kundsupport, sistnämnda är inte oväsentligt för ett så enkelt företagande som möjligt.

Så var det det här med bump… Lagar och regler kring företagande är omfattande, när det kommer till någon form av livsmedelshantering än mer så. I vårt fall blev därför tiden från det att avtal var klart, så vi kunde vidta åtgärder för att skaffa erforderliga tillstånd etc, till dess vi slog upp portarna för kort. Det medförde bland annat att vi inte hade en hos Skatteverket registrerad kassaapparat och att vi inte fått vårt serveringstillstånd när vi nyöppnade. Det avhjälptes dock relativt snabbt och var inget som påverkade vår framtida verksamhet. Förresten, tillhör du de som tycker det är dyrt med alkoholhaltiga drycker på restaurang? Jag ska berätta en liten hemlighet för dig – sälja alkohol är inte direkt vinstgivande så vida inte omsättningen är stor… Det är så mycket kostnader förknippat med tillstånd, inköp, hantering, rapportering och kontroll att det i vårt fall bara gick jämnt upp. Så varför då erbjuda alkohol? Jo, det är en viktig del i att gästen väljer att gå ut och äta på din restaurang, utan alkohol säljer du inte mat heller. Det intressanta är att när gästen väl är på plats är alkoholen inte lika viktig, det är möjligheten som är dragkraften. Alkohol inom restaurangbranschen är bara ett exempel på varor och tjänster som påverkar varandra, utan att för den delen vara vinstgivande var för sig. Vad har du för dragkrafter relaterade till din affärsidé?

Vi stötte på fler bump, några mer allvarliga än andra, men de var just bara bump! Vår verksamhet gick hela tiden framåt och för att citera Joe Matheson (Morgan Freemans rollfigur) i filmen RED: For every problem monsieur, there is a solution. Det är en bra devis att leva efter!

Har du en dröm om att starta eget?

Har du en dröm om att starta eget?

Följ den! Resan kommer bjuda dig på mycket kunskap, många erfarenheter och härliga upplevelser – en otrolig personlig utveckling. I detta inlägg, och några kommande, får du ta del av hur jag och min man började vår resa som egenföretagare och gav oss på vårt första projekt – STF Hotell & Vandrarhem Snöå Bruk – och får samtidigt tips och råd inför att starta eget.

Min man och jag hade i flera år pratat om att vi ville jobba tillsammans. Vi drivs båda av att utveckla och utvecklas, har lång erfarenhet av att arbeta för kundens bästa – oavsett om det gäller kommuninvånaren, vårdtagaren, studenten, kollegan eller företagaren för att nämna några – och år 2013 kände vi att det var dags att göra något annorlunda. Vi hade båda höga chefspositioner och livet for fram i ett rasande tempo, det efterlängtade timmerhuset i Dalarna – som vi ritat, planerat och byggt själva, med vissa köpta tjänster – var klart att flytta in i och vi kände båda att en flytt till Dalarna lockade, vi började därför titta på möjligheter till försörjning. Som så ofta i livet var det slumpen som avgjorde vägvalet och magkänslan som drev vidare.

En dag läste vi en artikel om att Snöå Bruk var till salu – en anläggning som de senaste 20 åren drivits som restaurang och vandrarhem inom Svenska Turistföreningen (STF) – och blev nyfikna, vad var det för plats? Vi hade aldrig varit i de trakterna av Dalarna förr, det fick bli dagens utflykt. En småmulen dag i början på november 2013 besökte vi för första gången denna historiska plats och förälskelsen var ögonblicklig! Energinivån var hög när vi körde tillbaka, prospekt skulle begäras ut, information samlas in, affärsplan upprättas – det gick 13 idéer på dussinet…

Nu följde en intensiv period då så mycket information som möjligt skulle samlas in – en gedigen undersökning borgar för ett gott resultat. Det är inte fel om du har en journalistisk ådra och gillar att gräva fram fakta. Fokus låg på fastighetsrelaterade frågor – eftersom ägaren ville sälja anläggningen – och historisk verksamhet, exv beläggningsgrad, för att vi skulle kunna göra en lönsamhetsbedömning och därmed avgöra vad vi ansåg var rimlig köpeskilling. Vi kom in sent i försäljningsprocessen och insåg snabbt att ett bud på den nivå – och inom den tidsram – som säljaren förväntade sig inte kändes realistiskt, skulle vi avbryta processen? Till vår glädje bytte ägaren spår, i stället för att sälja ville de på nytt arrendera ut, och vi fortsatte vårt arbete – nu med fokus affärsplan då den var avgörande för ägarens val av arrendator.

En väl genomarbetad affärsplan, där du strukturerar upp, analyserar och beskriver din affärsidé, kunder, marknad, konkurrens, produkt, pris, resurser, personal, budget med mera är A och O för att starta eget – affärsplanen besvarar den väsentliga frågan: Finns det förutsättningar för att lyckas? Ett viktigt strategiskt verktyg som med fördel kan inkluderas i din affärsplan är SWOT-analys. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Oppertunities och Threats – översatt Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot – och belyser på ett enkelt och överskådligt sätt vad som verkar för respektive mot att nå dina uppsatta mål ur internt respektive externt perspektiv.

För att göra en lång historia kort – vi och vår affärsplan drog längsta strået! Februari 2014 påbörjades avtalsförhandlingarna och maj 2014 slogs portarna till STF Snöå Bruk upp på nytt!

5S – ett verktyg för alla

5S är ett av Leans verktyg men också ett verktyg som alla arbetsplatser – och hem – har glädje av oavsett filosofi.

Sortera!
Vem har inte roat sig med Finn Fem Fel? Noga studerat vad som skiljer de två bilderna åt. En stor skillnad mellan tankenöten och verkligheten är att ingen annan gjort facit – det gör du och dina kollegor själva!
Gå igenom din arbetsplats med dina kollegor och inventera vad ni har i verktyg och material. Sortera det sedan i nödvändigt respektive inte nödvändigt och ta bort det sistnämnda. Vill du gå ett steg längre inventerar du även annat slöseri. Då får du en funktionell arbetsplats!
Roa dig med att fundera över bilden – är allt som finns nödvändigt?

Systematisera!
Vad har Lean gemensamt med båtliv i allmänhet, långsegling i synnerhet? Systematisering! Var sak har sin plats, varje stuv en uppdaterad innehållslista och alla i besättningen vet vilken placering som gäller. Om så inte är fallet åtgår för mycket tid till att leta, vilket i värsta fall kan leda till förlisning. 
Genom systematisering av arbetsplatsen undviks tidsslöseri till följd av letande efter det som behövs. Upprätta en gemensam struktur, placera det som behövs ofta närmst, gör det enkelt. 
Om varje medarbetare dagligen lägger 10 minuter på att leta efter olika rapporter, verktyg, förnödenheter etc, blir det drygt en arbetsvecka på ett år. På en större arbetsplats handlar det om flera årsarbeten som försvinner till ingen nytta. Tid som i stället kan användas till att skapa värde för kunden!

Städa!
Är du pedant eller slaver? Och hur är det på din arbetsplats? 
Börja med ordentlig rengöring, dokumentera arbetet så en första rutin etableras och fotografera gärna – både före och efter – så alla lätt kan se hur det ska se ut. Se till att nya nivån hålls genom lättare daglig städning och mer omfattande varje vecka. 
Ordning och reda höjer såväl effektivitet som arbetstrivsel.

Standardisera! 
Reagerar du negativt på uttrycket? Gör inte det! Vill du utveckla din verksamhet är standardisering positivt och grunden för att kunna arbeta med ständiga förbättringar. 
Lägg inte krut på dina engångsprocesser utan satsa på de som utförs om och om igen i din verksamhet. Kanske är bäddning en av dina återkommande processer?

Skapa vana!
Vad har du för dagliga vanor? En av mina är att gå en runda med min man och vår hund. Det femte steget – skapa vana – är det tuffaste, att vara disciplinerad och underhålla nyskapad ordning & reda. Till skillnad från dina personliga vanor, där motivationen ofta är hög, behöver vanan att följa nya rutiner och arbetssätt till viss del nötas in. Precis som med standardisering är skapa vana grundläggande för ständiga förbättringar, arbetssättet behöver vara etablerat för att kunna revideras och göras ännu bättre!

Summering 
Sortera – skilj mellan nödvändigt och ej nödvändigt.
Systematisera – se till att det som är nödvändigt finns nära tillhands.
Städa – regelbundet och efter rutiner.
Standardisera – ju mer frekvent process, desto viktigare.
Skapa vana – Se till att det nya följs, utvärdera och förbättra löpande.

Att-göra-listor är positivt för verksamhetens utveckling!

Vill du ha annat jobb?

Avsätt 10 minuter och maxa dina möjligheter! Metoden – som bygger på 7 enkla steg – är lika effektiv när du vill ha nytt jobb som bara roligare arbetsuppgifter där du är.

Vi bjuder på minikursen – beställ ditt exemplar!

Senaste kommentarer

    Arkiv